Katastrof eller naturvård?
Våra naturreservat har klarat sig lindrigt undan stormens härjningar och de träd som fallit blir nu ett bra tillskott till den biologiska mångfalden.
För övrigt har stora skador uppkommit fläckvis, speciellt i rena granskogar.
Det visar sig tydligt att blandskogar och naturskogar klarat sig nästan helt utan skador, medan de planterade granmonokulturerna ställvis skadats svårt.
Särskilt tydligt märks detta på gammal åkermark som planterats med gran för så där en 50-70 år sedan.
Detta bör leda till eftertanke och en omställning av skogsbruket till förmån för produktion av blandskog och plockhuggning i stället för kalhuggning.
Det är nu bråttom att ta hand om den stormfällda skogen för att: "Rädda det som räddas kan". Någon större hänsyn till naturen blir det knappast fråga om.
Men alla de högstubbar som nu tillskapts på naturlig väg utgör ett välkommet tillskott på naturvårdens konto och dessa bör alltså lämnas kvar.
FOLKET VILL HA BIOLOGISK MÅNGFALD
75 procent av svenskarna anser att hänsyn till biologisk mångfald ska styra den svenska skogsanvändningen.
Efterfrågan på skogsråvara fick inte ens 60 procent.
Detta enligt en undersökning från Kairos Future som presenterades på Skogsstyrelsens konferens Människan och skogen, enligt nyhetsbrevet eSKOGEN.
Dagens nummer av Skogsland har i sin ledare två intressanta citat från generaldirektören i Skogsstyrelsen, Göran Enander.
Dels ska han nyligen ha sagt: "vi i Skogsstyrelsen jobbar inte med skog, vi jobbar med människor".
Dels sade han vid SLU:s skogskonferens om utbildning i förra veckan: "20 % av nyanställningarna på Skogsstyrelsen ska från nu och framåt gå till personer som har andra meriter än skogliga"
En revolution tycks ha startat på Skogsstyrelsen, och den gynnar inte skogsnäringen, men skogen.